Flockar, svärmar och stim ändrar riktning tillsammans

 Vi har alla sett de fantastiska rörelserna med fågelflockar som böljar fram i luften. Eller fiskstimmet i sjön som blixtsnabbt byter väg när du närmar dig. Som på en given signal ändrar alla fiskarna riktning – samtidigt. Forskare har studerat vad som skapar de synkroniserade rörelserna hos olika djurarter.

En teori har varit att det finns en eller flera ledare bland djuren som styr de här rörelserna. Men det visar sig att alla styr – tillsammans! Den här rörelsen kallas för emergens och beskrivs som den kraft som leder till förändring i ett kollektiv. Termen används även i vår bransch för att beskriva vad som krävs för att skapa uthållig organisationsförändring.

Vad betyder själva ordet emergens? På Wikipedia kan man läsa att ”emergens uppstår när en komplex entitet har egenskaper eller beteenden som dess delar inte har på egen hand, och uppstår endast när de agerar tillsammans som en enhet”. 

Visst är det intressant att vi tillsammans kan skapa sådant vi inte kan göra var och en? Jag tror, som jag skrivit i tidigare inlägg, att vi genom att visa oss sårbara och dela våra bördor, bekymmer och drömmar med varandra – både som ledare och medmänniskor- får tillgång till en oanad kraft. Vi har alla upplevt den kraften – den omvälvande känsla som skapas när vi gemensamt jobbar mot en dröm om något bättre. En sådan kreativ drivkraft är större än alla hinder i världen. 

Komplexa system har en förmåga att självorganisera sig står det också i förklaringen om emergens. Om vi skulle drömma lite- skulle vi människor kunna omorganisera vår välfärd och våra samhällsinstitutioner så att de passar våra behov bättre? Enligt tankarna om emergens skulle vi kunna lyckas. 

I tidigare inlägg lyfte jag Elinor Ostroms forskning som hon fick Nobelpris för 2009. Priset fick hon för sina teorier om hur allmänna resurser i ett samhälle kan brukas effektivt. Det jag läst hittills om de sex principerna för att lyckas med hushållning av det gemensamma stämmer väldigt väl in på allt vi vet om hur en god och uthållig arbetsmiljö ska se ut- intressant eller hur? 

 I sina studier kullkastade hon tidigare teoribildning om ”allmänningens tragedi”. Den teorin går ut på att allmänna resurser alltid missbrukas eftersom varje intressent ser till sitt eget bästa. Den teoribildningen har förstås också sin grund i ”economic man” och en människosyn att vi alla är egoistiska i grund och botten. 
 Nu har ju nyare forskning visat att det antagandet inte stämmer- men det finns många principer och modeller som ändå baseras på det antagandet. Som jag belyst i tidigare inlägg så ligger de idéerna som en grund för new public management (allt måste kontrolleras eftersom om vi inte kontrolleras så fuskar vi).

Elinor Ostrom studerade användningen av gemensamma resurser och fann i sin forskning att vi absolut kan förvalta det gemensamma (läs välfärd mm) med god effektivitet. Hon gjorde det så övertygande att hon fick Nobelpriset i ekonomi. Sen jag skrev inlägget har jag fått mig tillskickat en svensk forskningsartikel kring hennes arbete- tack Nils Brunsson! Nodens nätverk är verkligen fantastiskt! Artikeln ska läsas i sommar och jag återkommer med rapport. 

Skulle vi kunna skapa en kollektiv rörelse/ emergens för självorganisering av vårt välfärdssamhälle? Med en kraft som blir ostoppbar därför att vi är många som rör oss samtidigt. Faktum är att vi redan ser detta hända. Det finns många initiativ som uppmanar oss att göra skillnad på riktigt i samhället även om de sällan syns i mainstream media. 

Med dessa tankar tar vi nu sommarlov på noden och återkommer i slutet av augusti med både trendspaning och bloggande. Må du och dina nära och kära få en vilsam, stärkande, lust- och glädjefylld sommar med natur, bad och glass i stora lass. Moder Jord skänker oss frikostigt sina gåvor i den bästa av tider – sommaren- som äntligen är här! 
 En fin midsommarhelg och härlig sommar tillönskas,

Mona